För en sådär 12-15 år sedan hade jag nog kallat det för filmjölksdieten. Det innebar att jag i en veckas tid levde på filmjölk för att gå ner ett par kilo och sen var saken klar. 12 år, 2 barn, för lite tid, för mycket trevliga middagar senare upptäckte jag att filmjölksdieten inte längre håller.
Så sedan i somras har jag kört min egen lilla "diet", vilken har inneburit någon slags GI kost med ett tillskott av kladdkakor, lussekatter och semlor. Men det har fungerat! framför allt så har väl träningen gjort sitt. Men även den är rätt enkelspårig. Springa, springa och sen lite mer springa.
Att göra olika saker vad det gäller träning är tydligen inte min grej. Det har tom varit ganska lätt att hålla sig till min egna slags diet, har varit ovanligt pigg, mätt och glad!
men sen ett par dagar har det mesta ändrat sig, jag är hungrig hela tiden, tänker bara på semlor och känner att träningen kanske kan göras imorgon istället? Det är väl i detta nu agnarna skiljs från vetet eller vad det heter.
Men var hittar jag nu motivationen? Snälla, jag behöver draghjälp!
Draghjälp kan ges på söndag eftermiddag om det passar damen :) Glöm inte att du är fin som du är! KRAM
SvaraRaderaJag tror på en paus tills lusten kommer tillbaka, för det kommer den göra. Men draghjälp är ju aldrig fel. Lunka på lördag med mig och spurta på söndag med Petra. Kram vännen/Ulrika
SvaraRaderaJag tror på att bita ihop! Jag har alldeles för många gånger tagit en paus och pausen har varat i ca 1 år innan jag blivit sugen på att träna igen. Korta ner passen eller tempot ett tag men byt om och ge dig ut! Det är mitt råd :). Semlan smakar dessutom godare då :). Kram på dig vännen!! /Lena
SvaraRadera